SKA på fritidshemmet del 3: Målformulering 1

Äntligen kommer värmen. Solen skiner och lockar barnen att lättklädda fara ut för att låta utemiljön inspirera till lek i alla dess former. Leken är en central del av fritidshemmens arbete och en av verksamhetens viktigaste metoder i arbete med ökad måluppfyllelse. Under den senaste tiden har jag känt av att ordet måluppfyllelse associeras som något negativt i fritidshemmens kontext vilket jag bedömer har att göra med att mål ofta ses utifrån bilden av skolämnens kursplansmål. Sådana mål har inte fritidshemmet att förhålla sig till utan våra mål handlar om verksamheten och är gemensamma med hela grundskolans utbildning. LGR11´s två första kapitel är strävansmål och önskvärda mål som har en tidsvrist på 10 år (F-9). Ordet måluppfyllelse får därför en annan betydelse när vi utgår ifrån kapitel 1 och 2 istället för kapitel 3 i LGR11.

Vårat uppdrag på fritidshemmet är självklart inte att väga in varenda mening och mål i läroplanen i ett systematiskt kvalitetsarbete utan vårat arbete ska enligt Allmänna råden utgå ifrån barngruppens intressen och behov (AR sid.12) . Hur ska vi då få reda på vilka behoven och intressena är då? Jo, det gicks igenom i förra blogginlägget (Länk här) och svaret på frågan är att de tas reda på genom en nulägesbeskrivning eller en inventeringar barngruppens behov och intressen. Utifrån datainsamlandet från den kan vi sedan formulera mål för verksamheten.

Förutsättningar

Först och främst behöver de nationella målen i LGR11 och skollag vara väl förankrade hos pedagogerna som arbetar på vårat fritidshem. Vi behöver också ha implementerat Allmänna råd för fritidshemmen, inte bara bland pedagogerna utan också skolledare behöver vara väl förtrogna med fritidshemmens uppdrag för att kunna leda arbetet med att skapa systematik på verksamhetens kvalitetsarbete.

Skapa målområden på vetenskaplig grund

I vår nulägesbeskrivning har det nu framkommit flera utvecklingsområden. Vi behöver ha ett vetenskapligt perspektiv på hanterandet av datainsamlingen vilket innebär att resultatet behöver vara väl genomarbetat. Det innebär att det kanske inte räcker med att enbart använda en omgångs enkätsvar som underlag för att få fram ett utvecklingsområde. Det kanske behöver ske andra datainsamlingsmetoder också som stärker trovärdigheten i att det är just dessa utvecklingsområden som ska ligga till grund för våra målformuleringar.

Utvärderingsbara mål – Delmål

Håkansson (2013) skriver: ”Mycket av det systematiska kvalitetsarbetet kring målen handlar om att försöka tolka, förstå och vid behov förtydliga de nationella målen så de passar in i det sammanhang där de ska användas.” På fritidshemmet kanske vi inte behöver formulera om målen som står men däremot kan vi behöva bryta ner målet i delmål för att det lättare ska förstås och kunna utvärderas. Det behövs en förtydling om vad de innebär ur ett fritidshemsperspektiv. När vi skapar utvärderingsbara mål så behöver vi skapa delmål för det målområde som vi kommit fram till i vårat resultat av nulägesbeskrivningen. Hur vi formulerar målen är viktiga för att vi sedan ska kunna utvärdera dem.

”En rekommendation är att alltid formulera mål […] i presens eftersom de just ska beskriva ett tillstånd. Vanligt är annars att man använder ordet ska eller skall i målformuleringar, men ordet ska eller skall indikerar antingen att det handlar om en regel (ska= måste) eller att det handlar om någon aktivitet eller åtgärd som planeras inträffa (ska= kommer att ske). För att undvika den typen av sammanblandningar kan det vara en poäng att även formulera egna verksamhetsmål i presens. Det gör det också lättare att utvärdera målet, eftersom regler eller aktiviteter egentligen inte går att utvärdera. I de fallen handlar det snarare om att kontrollera om reglerna har efterlevts eller om aktiviteterna har genomförts, inte i vilken utsträckning målen har uppnåtts” (Håkansson, 2013, sid 38)

Håkansson (2013) ger ett exempel på hur delmål kan göra målområdet lättare att utvärdera utifrån ett fritidshemsperspektiv:

”Eleverna i fritidshemmet utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former när de:

  • På egen hand beslutar om vad de ska arbeta med vid olika tidpunkter
  • tillsammans med andra beslutar om vad de ska arbeta med vid olika tidpunkter”

Jämför den konkretiseringen med benämningen från LGR11 s.15 som ovan nämnda mål har utgåtts ifrån:

”Skolans mål är att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (LGR11 s.15)”

Håkansson har här skapat delmål som vi sedan kan utvärdera, genom att tex i gruppintervjuer mäta barns upplevelse av i vilken grad målet är uppfyllt. Att verksamheten bör formas utifrån ett upplevelsebaserat lärande poängteras särskilt i allmänna råden sid 15.

Min upplevelse är att många fritidspedagoger, rektorer och andra tycker att det är klurigt att skapa utvärderingsbara mål som fritidshemmets verksamhet ska utgå ifrån. Det kräver förutsättningar i form av tid och det behöver rektorer ge sin personal för att det systematiska kvalitetsarbetet verkligen ska ge kvalitet till verksamheten. Samtidigt behöver vi pedagoger också kollegialt stärkas för att kunna angripa svårigheterna som målformulering kan innebära. Med det sistnämnda som utgångspunkt undrar jag då:

Vilka strategier har ni i arbetslaget för att bryta ner/ göra målområdena utvärderingsbara?

IMG_1104

Har ni frågor, synpunkter, kommentarer osv så är ni mer än välkomna att skriva dem här!

Källor:

  • Skollagen
  • Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem  – Strategier och metoder. Håkansson, J. 2013. Studentlitteratur Lund
  • Systematiskt kvalitetsarbete – För skolväsendet, Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.
  • Allmänna råd för Fritidshemmet
  • Utveckling Pågår – om kvalitetsarbete i fritidshem

SKA på Fritidshemmet Del 2 – Nulägesbeskrivning/Inventering

I mitt uppdrag som fritidshemsutvecklare kommer jag lägga fokus på systematiskt kvalitetsarbete på Fritidshem. Jag kommer i detta blogginlägg, tillsammans med de nästkommande lägga fokus på hur ett sådant systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas utifrån skollagens och skolverkets ställda krav, litteratur och aktuella allmänna råd.

Min förhoppning är att de kommande blogginläggen ger underlag för diskussioner på arbetsplatser och inspiration hur fritidshemmen kan arbeta systematiskt utifrån ställda krav på verksamheten.  Detta för att skapa en så kvalitativ verksamhet på fritidshemmet som möjligt.

Jag kommer i detta inlägget inleda med att förklara den första biten i det systematiska kvalitetsarbetshjulet: ”Följa upp”. Här kommer jag beskriva hur vi kan göra en nulägesbeskrivning (inventering) och varför vi ska göra sådana.

SKA på Fritids – En ständigt pågående process

Det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs ofta som en ständigt pågående process. Denna bild nedan beskriver hur det systematiska kvalitetsarbete ska bedrivas utifrån skollagens formulering (Kap 4, § 3-6). Vad som läggs in i varje rubrik är oerhört viktigt för att systematiken ska ge kvalitet till verksamheten på fritidshemmet. Bilden visar ett hjul och det finns således ingen början och inget slut. Om vi däremot ska inleda ett systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet, är det viktigt att veta i vilken rubrik som vi ska utgå ifrån.

Utskrift

Steg 1 – Inventering av barngruppens behov – Nulägesbeskrivning

Vi ska nu lägga fokus på rubriken ”Följa upp”. Denna punkt innehåller framförallt 3 delar:

  • Uppföljning av resultat
  • Förutsättningar
  • Nulägesbeskrivning

I början av höstterminen då det är vanligt förekommande att barngrupperna förändras behöver vi göra en inventering utifrån den nya barngruppens behov och intressen. I allmänna råd för fritidshemmet står det:

”När personalen planerar verksamheten ska de utgå från uppdraget som det formuleras i skollagen och i läroplanen, samt utifrån en inventering av den aktuella elev­ gruppens behov och intressen. Genom att arbeta på ett sådant sätt finns förutsättningar att bedriva en verksamhet som bygger på ett systematiskt kvalitets­ arbete.” (Allmänna råd, sid 12)

Denna inventering kan också kallas för nulägesbeskrivning ifall barngruppen inte har förändrats eller ifall vi ser ett behov av att göra en ny inventering (det är vanligt att göra en inventering i börja av Höstterminen och en i början av vårterminen). Utifrån den inventeringen (samt uppföljningen av verksamhetens resultat om arbetet redan är igång) behöver vi sedan analysera vilka utvecklingsområden som verksamheten har. Inventeringen ska visa vilka behov som finns i barngruppen kopplade till nationella mål.

Insamling av data – Observationer, enkäter eller/och intervjuer

Redan i ett första steg, behöver vi insamla data som ger en bild av vilka behov  och intressen som finns i vår aktuella barngrupp. Detta steg (datainsamlingen) är väldigt viktigt eftersom utbildningen i fritidshemmet ska vila på vetenskaplig grund. (Min upplevelse är att fritidshem som ej låter verksamheten vilat på vetenskaplig grund istället har utgått från sitt eget tyckande utifrån sin egen syn av vad fritidshemmets verksamhet ska bestå utav. Det är alltid skollag och styrande dokument som ska ligga till grund för verksamhetens utformande och genomförande.) Vi behöver först alltså samla in data som vi utgår ifrån innan vi skapar målformuleringar för barngruppen. För datainsamlandet finns det flera olika metoder som jag beskriver kort här nedan:

Observationer: 

Fördelen med att systematiskt observera delar av verksamheten är att de ger förstahandsinformation på ett annat sätt än enkäter och intervjuer. Här kan pedagogen tex observera samspel i lek, om det finns grupperingar redan i gruppen, vilka lekar som är mest populära osv. Arbetslaget behöver i ett första skede bestämma hur observationerna ska genomföras  och vad som ska observeras för att ge så mycket information som möjligt och om de ska kompletteras med någon annan typ av datainsamling.

Tänk på att: skapa en observationsmall utifrån det ni vill undersöka. Gör den så lätt och så smidig som möjligt. Bestäm när ni ska genomföra detta och vem/vilka som ska göra det. Gör det sedan under några veckors tid eller så länge ni anser att det behövs för att ni ska ha tillräckligt underlag.

Enkäter:

Enkäter kommer vanligen till användningen när man vill få in svar från ett stort antal personer. Det finns flera olika typer av enkäter  beroende på vad vi vill få svar på. ”Det som vanligen efterfrågas i enkäter är uppfattningar, bedömningar, attityder eller upplevelser  med det finns också enkäter som efterfrågar vad människor vet eller kan” (Håkansson 2014, sid 80). Ofta genomförs fritidsenkäter som sedan används i utvecklingssamtal. Ett tips kan vara att inleda terminen och avsluta terminen med en liknande enkät för att se om det har skett en utveckling under året.

Tänk på att: Skapa en enkät som är väldigt genomtänkt för att få fram en så rättvis bild som möjligt utifrån det ni vill undersöka.

Intervjuer:

En intervju kan betraktas som ett väl planerat samtal. Frågor är i regel öppna och svaren bestäms helt av den som intervjuas. I samtalet bestäms också frågor som ger information om vad barnen har för uppfattningar och upplevelser om olika ämnen, sammanhang osv. Den information som pedagogen får genom intervjuerna kan sedan i sammanfattad och tolkad form användas som grund för analys.

Tänk på att: Frågorna behöver vara väl genomtänkta i förhållande till det ni vill undersöka och behöver ligga på barnens nivå. Intervjuer är i regel tidskrävande, både att bearbeta och genomföra. Använd dem främst när ni vill få en detaljerad och nyanserad bild av en företeelse.

Det finns inget som hindrar oss från att välja flera metoder för att samla in data. Syftet är att det ska ge en så rättvis bild som möjligt över vilka behov och intressen som finns i barngruppen. Det är viktigt att all datainsamling dokumenteras tex genom att enkätsvar sparas, ifyllda observationsmallar sparas, intervjusvar sparas. Om det finns ett behov av att närmare analysera och utvärdera detta steg så ska informationen finnas där. Detta är upp till rektorn.

Exempel på vad som skulle kunna framkomma i inventeringen är:

  • Flera barn sitter ofta själva och uttrycker att de inte har någon att leka med (behov)
  • Det finns en allmän attityd om att flickor och pojkar ska vara och leka på ett specifikt sätt. (behov)
  • De aktiviteterna som är mest populära hos oss är skapande, bollspel, och rollekar (intresse)
  • Barnen upplever att de ej har inflytande över verksamheten utformande.

Efter att inventeringen har gjorts är vi (för nu) färdiga med den delen som kallas för ”Följa upp”. Utifrån datainsamlingen och färdigställandet av den ska vi nu analysera vilka utvecklingsområden verksamheten nu har. (Se exempel ovan). Utifrån de utvecklingsområdena ska vi sedan skapa målformuleringar för verksamheten. Vissa fritidshem kallar dem för verksamhetsplan terminsplanering mm. Här ska vi också göra en djupdykning i Läroplanens mål. Detta kommer jag skriva mer om i nästa del.

Diskussionsfråga:

Hur har ni kommit fram till de mål som ni arbetar med i er verksamhet?

Har ni frågor, synpunkter, kommentarer osv så är ni mer än välkomna att skriva dem här!

Källor:

  • Skollagen
  • Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem  – Strategier och metoder. Håkansson, J. 2013. Studentlitteratur Lund
  • Systematiskt kvalitetsarbete – För skolväsendet, Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.
  • Allmänna råd för Fritidshemmet

SKA på Fritidshemmet Del 1 – Inledning

Under vårterminen kommer mitt fokus ligga på att fördjupa mig i systematiskt kvalitetsarbete ur ett fritidshemsperspektiv. En kritik som riktas mot fritidshemmen nationellt är att det systematiska kvalitetsarbete haltar, vilket det finns en rad förklaringar på. Ju mer jag läser om det kommer jag också till insikten att detta inte är gjort i en handvändning utan kräver tid till diskussioner, djupgående analyser, tid till att formalisera tankar och forum där både ansvarig rektor och pedagoger kan planera arbetet tillsammans. Det ser så olika ut på landets fritidshem med planeringstid, gemensam planeringstid och också vilken kunskap rektorer har om fritidshemmens uppdrag. Det är djupt oroande.

Ju mer jag läser om ämnet ser jag samtidigt ett sätt att kunna hävda den tiden vi behöver för att kunna bedriva ett kvalitativt systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom det står i skollagen att rektor ansvarar för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs bör det också ligga i rektors intresse att det är ett kvalitativt sådant. Annars, vad är då meningen med det om det inte genererar det det är till för? Det krävs tid för analys, vilket är precis det som brister enligt skolinspektionen.

Jan Håkansson har skrivit boken ”systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem”, som för vissa rektorer också ingått i deras rektorsutbildning.. I boken betonar Jan vikten av att rektor planerar för hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på enheten på ett sätt så att strukturen bidrar till ökad kvalitet för verksamheten.

I mitt tidigare blogginlägg skrev jag: ”först och främst bör vi vara oerhört försiktiga med vad vi lägger in där för att inte begränsa fritidshemmets egenart och de delar som präglar verksamheten, så som barns lek, rätt till rekreation och vila mm.”

Att bidra till ökad måluppfyllelse ligger inte i konflikt med fritidshemmens uppdrag. Däremot behöver vi förtydliga VAD som ska ingå och framförallt HUR det ska formuleras. De flesta mål vi behöver förhålla oss till är pågående processer och inte något som vi kan bocka av på en lista. Jag tror att om vi kan formulera målområdena på tydliga och utvärderingsbara sätt så tror jag också att det blir uppenbart och tydligt för huvudmän och andra att fritidshemmens roll för barns utveckling och lärande bör uppvärderas och prioriteras på alla skolpolitiska plan. Det kommer vi alla tjäna på.

 

Jag har nu tänkt att fokusera mina nästkommande blogginlägg på just systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem. Nästa inlägg kommer att handla om Nulägesbeskrivning och Inventering av barngruppens behov.

Ni får gärna följa, kritisera, problematisera och berika med era tankar och kommentarer.

Ha en fortsatt trevlig helg!

ska på fritids

Det systematiska kvalitetsarbetet på fritids – En reflektion

Det är vår och fler soliga dagar gör lockelsen i det närmaste omöjlig för barnen på fritidshemmet att inte kasta de tjocka jackorna, mössorna och vantarna och likt kossor under ett kosläpp skutta ut i den (mer) behagliga luften. Jag är nu tillbaka på den gröna skolgården på min nygamla skola som jag försvann ifrån under ca ett halvår.  Tillbaka på skolan med reflekterande, kloka, engagerade kollegor. Mitt fokus i mitt uppdrag som verksamhetsutvecklare (40%) för fritidshem är nu riktat mot systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmen. Jag tänker: Hur ska ett sådant bedrivas på det mest kvalitativa sättet? Mina tankar avbryts av att ett barn frågar: ”Vad ska vi ha på oss när vi går ut?”

På vårt fritidshem vill jag tro att vi har en god struktur för ett gott systematiskt kvalitetsarbete. Det är en förutsättning såklart men det är själva arbetet, innehållet, processen och analyserna som avgör ifall det är ett bra sådant.

En övergripande struktur för ett systematiskt kvalitetsarbete kan se ut som följer:

1, Inventering av barngrupp utifrån behov och intressen som grund för det systematiska kvalitetsarbetet. (AR sid 12)

2, Terminsplanering (eller verksamhetsplan) som beskriver det övergripande arbetet utifrån inventeringen av barngruppens behov, intressen, nationella och lokala mål. Terminsplaneringen ska fungera som ett levande dokument och bör revideras fortlöpande.

3, Pedagogiska planeringar som beskriver hur arbetet i terminsplaneringen ser ut på ett detaljerat plan men även för att tillmötesgå barnens och barngruppens intressen och behov fortlöpande.

4, Utvärderingar av terminsplaneringens innehåll. Bör se olika ut beroende på arbetssätt och mål. Vad som skrivs i utvärderingen ska klargöra ifall arbetet ska förändras, utvecklas, skrotas eller bevaras.

Utifrån (det lilla jag hunnit läsa av) skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete anser jag att strukturen som beskrivs ovan tillmötesgår de krav som ställs på ett gott systematiskt kvalitetsarbete. Fokus ligger på det som Allmänna råden skriver som en Målstyrd verksamhet. Det jag tycker är viktigt att vara kritisk mot är processen och de risker som kan begränsa verksamheten om innehållet inte är ordentligt kritiskt granskat.

Jag är inte riktigt färdig rent tankemässigt över alla fallgropar vi lätt kan trilla ner i när det kommer till det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet. Men först och främst bör vi vara oerhört försiktiga med vad vi lägger in där för att inte begränsa fritidshemmets egenart och de delar som präglar verksamheten, så som barns lek, rätt till rekreation och vila mm.

Det jag i nulägget ser som en fallgrop är att för mycket fokus läggs på att skapa aktiviteter i processen för ökad måluppfyllelse istället för fokuset på vuxnas förhållningssätt. Utifrån de områden som vi sett som fokusområden att arbeta med är det, utifrån vårt uppdrag att arbeta med barns sociala förmåga, ofta mer lämpligt att se över vuxnas sätt att prata med, utmana, skapa diskussioner med mm, som är vägen mot målet. Inte nödvändigtvis en eller flera aktiviteter. Det är lätt att stirra sig blind på aktiviteter. Att utvärdera sig själv och sina kollegor i arbetet är en minst lika viktig del, speciellt i arbetet med sociala relationer och förmågor.

En flicka kommer fram till mig och frågar: ”får jag ta av mig jackan och sätta på mig en fleecetröja?” ”Sålänge du inte fryser”, svarar jag. Flickan springer in, nöjd med svaret hon precis fått. Jag blir åter påmind vilket enormt inflytande vi vuxna har och vilket ansvar vi har att förvalta det inflytandet på rätt sätt. Den diskussionen bör vi ta i arbetslaget och låta avspeglas i det systematiska kvalitetsarbetet. För är inte det också ett sätt att vända fokus från en aktivitetstyrd verksamhet till en målstyrd sådan?

 

IMG_0944

Vad sker egentligen i övergången mellan Förskola och Fritids/Skola?

”Nils är 5 år och går i en förskolegrupp på 20 barn i lokaler som är anpassade för hans åldersgrupp och lärande. Han har 3 stycken pedagoger varav 2 förskollärare och 1 barnskötare. Nils har det bra och lär sig mycket men är nervös. När sommaren är slut börjar han i skolan.

När Nils nästa år börjar på Fritids börjar han i en fritidsgrupp där det är 50 inskrivna barn. Han kommer ha 2 stycken fritidspedagoger där det högst troligt inte är någon av dem som är utbildade. De bedriver sin verksamhet i klassrum som är anpassade efter skolans arbete och inte efter fritids. Dessutom ska han försöka anpassa sig efter 2 olika grupper (En i skolan och en på Fritids) och vara ute på rast med ca 150 barn till. Frågan är bara då vilka icke önskvärda konsekvenser detta kommer få.” (Utdrag ur Fritidspedagoger i Göteborgs brev till Politiker i Göteborg innan valet. LÄS HELA HÄR)

I exemplet fokuseras det på barns rätt till god omsorg men förutsättningar för lärande blir självklart också lidande. Nils i exemplet ställs inför ökade krav I och med en annan läroplan samtidigt som förutsättningar för hans individuella lärande försämras dramatiskt.

Forskning om effekter av för stora barngrupper

Pramling och Samuelsson skrev redan för 33 år sedan att det inte är alla barn som klarar av alla relationer och det ökade antal relationer att förhålla sig till och att det kan få konsekvenser i form av apati och nedstämdhet.
IMG_0819

Kärrby skriver att mängden ömsesidig kommunikation är beroende av barngrupp och personaltäthet. fritidshemmets uppdrag gällande social träning, demokrati, jämställdhet mm blir självklart lidande. Istället bidrar stora barngrupper med att redan utsatta barn blir ännu mer utsatta och att könsroller förstärks.

IMG_0820

Vad sker egentligen med barn som Nils i övergången mellan Förskola och Fritids/Skola? Det skulle jag vilja se forskning om.

Jag är orolig för Nils. Jag hoppas att alla vi som ansvarar för barns välmående  (Politiker,skolledare, föräldrar och pedagoger) ser hur vårat svek gentemot barnen påverkar dem och att det ageras utifrån den förståelse. Det är Nils och alla barn som börjar på Fritids och skola värda.

Läs också: Förskolan: ”Vuxenvärldens svek slår rot i barnen”