Världens viktigaste yrke

På kvällen låter tystnaden tankarna arbeta. Jag tar på mig en varm tröja och tar mitt rykande heta te ut i trädgården bara för att få känna den sista delen av sommaren bita i mina kinder. Det har blivit kallt nu men jag står kvar för att se stjärnorna, och tänker…

Jag tänker på hur värdefull vår insats är och hur mycket kärlek och energi vi lägger på barns barndom. Vi skapar inspirerande lekarenor där barnen lockas in i sin egen fantasivärld för att aldrig vilja komma ut. Vi ger dem verktyg att pröva och använda i tuffa situationer. Vi ger förutsättningar för deras kreativitet att nå nya höjder. Vi ger i mötet med barnen dem förtroendet att lita på sin förmåga. Alla barn kan och är det så att de någon gång skulle tvivla på det så ger vi dem våra ord som lugnt och självsäkert berättar att ”just du är unik och jag finns här varje gång du tvivlar på dig själv”.

Vi delar varje glädjefylld stund de ger oss och varje ledsam stund de råkar ut för. När de är arga och besvikna tänker vi ett steg längre att det finns en anledning som vi behöver förstå. Då kan vi också möta dem där de är.

För varje kram och varje teckning de vill ge är ett behov hos dem vi tillfredsställer. De känner vårat hjärta rusa och ser hur du tacksamt tar emot det de lagt sin tid för att ge till just dig. Varje gång de skriker ditt namn och springer mot dig är ett tecken på att vi är behövda för dem.

Ingen kan ge som ett barn kan. Och vi finns där och lyssnar och ger dem vad vi tror de behöver. Vi är en stor och betydelsefull del av deras barndom.

Jag går in och stänger ute den kalla sensommarluften. Jag är glad och stolt över att jag är fritidspedagog. Det är med den känslan jag lägger mig ner i  sängen och låter natten ta mig.

img_1805

Lekens egenvärde

Idag damp ett hårt paket ner i brevlådan som jag sett fram emot att få öppna och sätta tänderna i. I paketet låg boken ”Lekteorier” av Mikael Jensen och redan 30 sidor in har jag fått uppslag som jag bara väntar att få ventilera med mina proffsiga, kloka och reflekterande kollegor. Tänkte tjuvstarta mina reflektioner […]

SKA på Fritidshemmet – Del 4 – Analys

Vi är nu inne i startgroparna inför sommarfritids 2016. De flesta skolor har redan hunnit avsluta skolåret med sånger och fika men för oss fritidspedagoger är inte fritidsåret slut riktigt än. Nu väntar ett par guldveckor då barnen är i vår omsorg under hela långa härliga dagen. Varje dag. Det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet har i många fall redan analyserats och bara genom att se i min egen stad så är min uppfattning att vi behöver fördjupa oss ytterligare i detta otroligt viktiga steg. Om vi ges tid för analys av det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att vi fokuserar på rätt saker.

Vad är analys?

Låt oss börja med definitionen av ordet analys. Håkansson (2013) skriver:

”En allmän förklaring till begreppet analys är att det handlar om en grundlig och noggrann undersökning av beståndsdelarna i något.  Det kan röra sig om tex ett fenomen, begrepp, innehåll eller mål som blir föremål för analys (s.107).”

Analysen i det systematiska kvalitestarbetet för fritidshemmet är alltså en grundlig och noggrann undersökning av beståndsdelarna utifrån de mål som verksamheten har satt upp. Upp på bordet ska all dokumentation som skett i alla de övriga stegen i vårat systematiska kvalitetsarbete. Exempel på underlag är: Underlag från observationer, enkäter och/eller intervjuer som anknyter till målen. Dokumentation av arbetssätt i form av tex Lokala pedagogiska planeringar.  ”I allmänhet handlar analysen om att utvinna kunskap ur samtliga underlag och skapa en begriplig helhet av dem.” Allt underlag kan hjälpa oss att skapa en helhet, ett resultat,och om hur väl vi har lyckats eller inte lyckats utifrån de mål som är uppsatta för verksamheten.

En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på

”En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på.” Om vi har mycket underlag dokumenterat och tillgängligt utifrån verksamhetens mål kan vi också göra en mer fördjupad analys. Det kan också vara viktigt att veta att analyser aldrig blir helt färdiga pga att det nästan alltid finns mer kunskap att hämta. Dokumentationen blir alltså här otroligt viktig. Om vi inte har underlag som påvisar en progression i barnens utveckling och lärande, hur kan vi då veta med säkerhet att det har skett?

Analysens arbetsgång

Analysen görs med utgångspunkt i uppföljningen av resultaten (Skolverket, s 11, Kvalitetsarbete i praktiken). Innan vi kan genomföra en analys behöver allt vårt underlag utifrån våra mål vara sammanställdas till ett resultat för att vi sedan ska kunna göra en djupdykning i varför det förhöll sig på det sättet.

Innan vi påbörjar själva analysen behöver vi först svara på dessa frågor:

  • Vilka underlag som kan användas i analysen finns tillgängliga?
  • På vilka nivåer och i samarbete med vem/vilka ska analysen genomföras?
  • Vilka rutiner ska finnas för analysen, tex gällande regelbundenhet, tider, vem som deltar osv.
  • Hur ska analysen dokumenteras?

Att analysera olika underlag innebär att tillsammans jämföra, tolka och problematisera vad som kan ha orsakat resultaten. Här nedan följer några viktiga steg med frågor som kan vara behjälpliga utifrån analysens arbetsgång.

Steg 1: Sortera målen

  • Kring vilka målområden finns dokumentation av barns utveckling och lärande?
  • Utifrån målområdena – Hur beskrivs en förändring av barngruppens förändrade kunnande?
  • Inom vilket eller vilka av dessa målområden kan vi se att fritidshemmets verksamhet har bidragit eller inte bidragit till elevernas utveckling och lärande? Välj ut några och fortsätt med analysen!

Steg 2: Avgränsa analysen

Nu har ni valt några målområden att analysera och behöver här avgränsa analysen inom varje målområde till sakfrågor som kan utröna ifall det ni har gjort och det ni har dokumenterat är nog för att dra en slutsats huruvida era metoder har bidragit till barns utveckling och lärande.

Om målområdet är tex inflytande kan frågorna vara tex:

  • Vilken förståelse har barnen haft för vad aktiviteterna på fritidshemmet förväntats leda till? Hur har fritidshemmet arbetat med det?
  • Vilket inflytande i undervisningen har barnen haft på tex planering, arbetsformer, innehåll, utvärdering osv?
  • På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda läroplansområdena?

Steg 3: Samlad analys – Dra slutsatser

  • Vilka slutsatser kan dras av de genomförda analyserna?
  • Var finns utvecklingsbehoven inom ovanstående områden?
  • Vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?

(Håkansson, 2013 s 126)

  • Vilka tänkbara orsaker kan det finnas till att det ser ut som det gör?
  • Har vi tillräcklig kunskap och information om hur vi arbetar och vilka resultat det leder till inom området eller behöver vi ta reda på mer? Hur har vi tagit tillvara elevernas/föräldrarnas perspektiv?

(Skolverket, BRUK)

Dessa frågor har som syfte att leda det systematiska kvalitetsarbetet framåt och ge en klar bild av vilka utvecklingsområden vi har att arbeta med men framförallt påvisa en progression och ett bidrag i barnens utveckling och lärande.

Resultat utifrån analysen

När ni har kunnat dra slutsatser utifrån de genomförda analyserna kan vi sedan sammanställa detta till ett slutresultat. I denna delen ska det tydligt framskrivas vad era arbetsformer och metoder har lett fram till eller inte lett fram till och varför ni har fått det resultatet som ni har fått. Detta nya underlaget hjälper er sedan att utvärdera vilka åtgärder som behövs och vad ni behöver förhålla er till när ni sedan ska skapa en ny nulägesbeskrivning och sätta upp nya mål för verksamheten.

Tips:

Skolverket har skapat ett omfattande verktyg som i min mening är oerhört bra för att följa upp och analysera kvaliteten på fritidshemmet ur flera perspektiv. Det heter BRUK och finns anpassat för fritidshemmens verksamhet. Läs mer här: http://siris.skolverket.se/siris/f?p=BRUK:1:6444327781090

img_1355

Diskussionsfrågor:

1) Hur analyserar ni era resultat?

2) På vilka sätt upplever ni att resultatet ifrån analysen leder till en vidareutveckling av verksamheten på erat fritidshem?

 

Fritidshem2016: Reflektioner om samverkan, Normkritik, SKA, IKT m.m

Jag sitter just nu tåget från Stockholm och konferensen Fritidshem 2016 och reflekterar över vad jag precis har fått vara med om. Det man definitivt kan konstatera är att: Stockholm är stort!

Om vi fokuserar på själva konferensen så var det så glädjande att känna den här bubblande atmosfären som skapats av engagerade och kunskapstörstande pedagoger.Tänkte som hastigast bubbla med er vilka tankar som jag bär med mig efter de här två dagarna.

En fråga som ställdes handlade om likvärdig i samverkan mellan skola och fritids, som det gavs tid till att diskutera med pedagoger som en inte hade pratat med tidigare. Det vi diskuterade, som jag tror är nyckeln i all samröre med skola är att vi ska utgå ifrån barnet. Detta behöver vi göra utifrån våra olika kompetenser och då kanske inte heller stirra oss blinda på olika  ämnesinriktningar vi kan bidra med utan den kunskap vi kan tillföra  för barnet i egenskap av fritidspedagog, dvs fritidspedagogik. Min upplevelse är att det talas mycket om detta kunskapsområde, att det är här vår kompetens, men det inte lika ofta diskuteras hur vi definierar det ordet. (Det gör Hadar Nordin och Farzin Panahi (som också var och höll ett föredrag med sin kollega på konferensen) och har ni inte sett den undersökningen som de håller på att genomföra så finns den här.) Med barnet som utgångspunkt när vi pratar om samverkan behöver vi inte lägga onödig energi på att döma ut varandra utifrån om vi tillhör skola eller fritids. Vi är där för barnen. Sedan tycker jag att det kan vara en god idé att diskutera i arbetslaget vad man har för syn på varandras yrkesroll för att vi istället kan göra upp med de föreställningar vi har om varandras yrkesutövande. Förhoppningsvis landar vi mjukt i att vi är alla där för barnen.
På konferensen var det också mycket snack om systematiskt kvalitetsarbete vilket ligger i linje med mina uppdrag som verksamhetsutvecklare ,vilket fick mig att spetsa öronen lite extra. Här kan jag dra slutsatsen att det är ett komplext område och jag är nog rädd att jag inte fick några direkta svar hur vi som pedagoger ska förhålla oss till detta för att kunna säkerställa att det vi gör verkligen ger kvalitet till verksamheten. Däremot är det viktigt det som de föreläsarna tar upp att vi behöver skapa förutsättningar för det men det räcker inte utan vi behöver veta hur vi ska angripa området utifrån sätt som faktiskt genererar kvalitet för barnen på fritidshemmet.

Jag tar med mig att det finns en djupare förklaring i varför vissa pedagoger agerar och styr sin undervisning som de gör utifrån det pedagogiska träd som Ann Pihlgren diskuterade utifrån.

Jag tar också med mig att vi behöver hela tiden behöver utmanas i våra förhållningssätt gentemot barnen och att vi behöver förhålla oss normkritiskt. Hur vi pratar om och med barn är också något som är likställt med hur vi ser på dem. Andreas Nyberg och Susanne Yttergren utmanar ens egna tankar och jag älskar att det väcker så mycket känslor och tankar. Kanske just för att just De tankarna får stå oreflekterade annars. Vi har ju alltid en anledning till vårat agerande och där behöver vi utmanas för att vi ska kunna komma framåt i vårat dagliga arbete med barnen.

Sen tycker jag att det är viktigt att hitta praktiska exempel på hur vi kan samverka med barnet i fokus i andra sammanhang än utifrån ett ämne med kursplan och bedömning av de enskilda barnet. Rasten är en outnyttjad resurs på många skolor och det är värt att lyfta detta på ens egen skola. Leken är en central roll i vårat yrkesutövande och det är olyckligt att den inte får en mer framträdande roll i våra styrdokument men utifrån arbetet med barnen behöver vi skapa rum för lek i så många sammanhang, om det så gäller inne eller ute. Inne talade Ann Pihlgren att vi behöver resonera över vad fritidshemmet skriker till barnet. Ute behöver vi ställa oss samma fråga. I båda arenorna för pedagogisk omsorg och lärande behöver vi skapa förutsättningar för lek.

Det finns såklart mycket mer att ta med ifrån dessa dagar tex IKT på fritids, att oavsett om vi är duktiga inom det området eller ej så går det att arbeta med det utifrån barnens behov och intresse. VI kan istället vända vår bristande kunskap till något positivt genom att låda barnen leda vägen, ställa frågor som utmanar och på så sätt sätta oss in i den kultur som finns på nätet och aktivt arbeta med värdegrundsfrågor i den verklighet barnen till allt större del befinner sig i.

Jag är oerhört nöjd med min vistelse och imorgon kommer jag vid frukostbordet kl 5 se tillbaka på de här två dagarna med hopp och förnöjdhet över att vi har det viktigaste arbetet och att det finns så många som är beredda att göra allt, varje dag för att skapa en vid och bred arena för kvalitativ omsorg och lärande där alla barn inryms.

Lite bilder:

Jag föreläser om Jämställdhet på Fritidshemmet.

Olof Jonsson föreläser om Rasten.

Linnea och Stina föreläser om IKT-Fritids.

Farzin och Birgitta föreläser om hur vi stöttar barn med särskilda behov och hur vi skapar en tillgänglig miljö på Fritids

Ann Pihlgren föreläser om Fritidshemmens uppdrag och det nya läroplansavsnittet.

SKA på fritidshemmet del 3: Målformulering 1

Äntligen kommer värmen. Solen skiner och lockar barnen att lättklädda fara ut för att låta utemiljön inspirera till lek i alla dess former. Leken är en central del av fritidshemmens arbete och en av verksamhetens viktigaste metoder i arbete med ökad måluppfyllelse. Under den senaste tiden har jag känt av att ordet måluppfyllelse associeras som något negativt i fritidshemmens kontext vilket jag bedömer har att göra med att mål ofta ses utifrån bilden av skolämnens kursplansmål. Sådana mål har inte fritidshemmet att förhålla sig till utan våra mål handlar om verksamheten och är gemensamma med hela grundskolans utbildning. LGR11´s två första kapitel är strävansmål och önskvärda mål som har en tidsvrist på 10 år (F-9). Ordet måluppfyllelse får därför en annan betydelse när vi utgår ifrån kapitel 1 och 2 istället för kapitel 3 i LGR11.

Vårat uppdrag på fritidshemmet är självklart inte att väga in varenda mening och mål i läroplanen i ett systematiskt kvalitetsarbete utan vårat arbete ska enligt Allmänna råden utgå ifrån barngruppens intressen och behov (AR sid.12) . Hur ska vi då få reda på vilka behoven och intressena är då? Jo, det gicks igenom i förra blogginlägget (Länk här) och svaret på frågan är att de tas reda på genom en nulägesbeskrivning eller en inventeringar barngruppens behov och intressen. Utifrån datainsamlandet från den kan vi sedan formulera mål för verksamheten.

Förutsättningar

Först och främst behöver de nationella målen i LGR11 och skollag vara väl förankrade hos pedagogerna som arbetar på vårat fritidshem. Vi behöver också ha implementerat Allmänna råd för fritidshemmen, inte bara bland pedagogerna utan också skolledare behöver vara väl förtrogna med fritidshemmens uppdrag för att kunna leda arbetet med att skapa systematik på verksamhetens kvalitetsarbete.

Skapa målområden på vetenskaplig grund

I vår nulägesbeskrivning har det nu framkommit flera utvecklingsområden. Vi behöver ha ett vetenskapligt perspektiv på hanterandet av datainsamlingen vilket innebär att resultatet behöver vara väl genomarbetat. Det innebär att det kanske inte räcker med att enbart använda en omgångs enkätsvar som underlag för att få fram ett utvecklingsområde. Det kanske behöver ske andra datainsamlingsmetoder också som stärker trovärdigheten i att det är just dessa utvecklingsområden som ska ligga till grund för våra målformuleringar.

Utvärderingsbara mål – Delmål

Håkansson (2013) skriver: ”Mycket av det systematiska kvalitetsarbetet kring målen handlar om att försöka tolka, förstå och vid behov förtydliga de nationella målen så de passar in i det sammanhang där de ska användas.” På fritidshemmet kanske vi inte behöver formulera om målen som står men däremot kan vi behöva bryta ner målet i delmål för att det lättare ska förstås och kunna utvärderas. Det behövs en förtydling om vad de innebär ur ett fritidshemsperspektiv. När vi skapar utvärderingsbara mål så behöver vi skapa delmål för det målområde som vi kommit fram till i vårat resultat av nulägesbeskrivningen. Hur vi formulerar målen är viktiga för att vi sedan ska kunna utvärdera dem.

”En rekommendation är att alltid formulera mål […] i presens eftersom de just ska beskriva ett tillstånd. Vanligt är annars att man använder ordet ska eller skall i målformuleringar, men ordet ska eller skall indikerar antingen att det handlar om en regel (ska= måste) eller att det handlar om någon aktivitet eller åtgärd som planeras inträffa (ska= kommer att ske). För att undvika den typen av sammanblandningar kan det vara en poäng att även formulera egna verksamhetsmål i presens. Det gör det också lättare att utvärdera målet, eftersom regler eller aktiviteter egentligen inte går att utvärdera. I de fallen handlar det snarare om att kontrollera om reglerna har efterlevts eller om aktiviteterna har genomförts, inte i vilken utsträckning målen har uppnåtts” (Håkansson, 2013, sid 38)

Håkansson (2013) ger ett exempel på hur delmål kan göra målområdet lättare att utvärdera utifrån ett fritidshemsperspektiv:

”Eleverna i fritidshemmet utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former när de:

  • På egen hand beslutar om vad de ska arbeta med vid olika tidpunkter
  • tillsammans med andra beslutar om vad de ska arbeta med vid olika tidpunkter”

Jämför den konkretiseringen med benämningen från LGR11 s.15 som ovan nämnda mål har utgåtts ifrån:

”Skolans mål är att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (LGR11 s.15)”

Håkansson har här skapat delmål som vi sedan kan utvärdera, genom att tex i gruppintervjuer mäta barns upplevelse av i vilken grad målet är uppfyllt. Att verksamheten bör formas utifrån ett upplevelsebaserat lärande poängteras särskilt i allmänna råden sid 15.

Min upplevelse är att många fritidspedagoger, rektorer och andra tycker att det är klurigt att skapa utvärderingsbara mål som fritidshemmets verksamhet ska utgå ifrån. Det kräver förutsättningar i form av tid och det behöver rektorer ge sin personal för att det systematiska kvalitetsarbetet verkligen ska ge kvalitet till verksamheten. Samtidigt behöver vi pedagoger också kollegialt stärkas för att kunna angripa svårigheterna som målformulering kan innebära. Med det sistnämnda som utgångspunkt undrar jag då:

Vilka strategier har ni i arbetslaget för att bryta ner/ göra målområdena utvärderingsbara?

IMG_1104

Har ni frågor, synpunkter, kommentarer osv så är ni mer än välkomna att skriva dem här!

Källor:

  • Skollagen
  • Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem  – Strategier och metoder. Håkansson, J. 2013. Studentlitteratur Lund
  • Systematiskt kvalitetsarbete – För skolväsendet, Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.
  • Allmänna råd för Fritidshemmet
  • Utveckling Pågår – om kvalitetsarbete i fritidshem