Det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen och tänkte lyfta ett område som jag vet att många arbetslag upplever som svårt. Inte enbart för att den ofta knappa tiden för planering begränsas till att handla om veckans innehåll, barnprat, lovlappar och annat tidskrävande men också för att ämnet faktiskt kräver en del tankeverksad. Detta inlägget kommer att handla om analys. I slutet ger jag också tips på hur man kontinuerligt kan arbeta med att stärka arbetslagets analysförmåga.

Vad analys är

Analys handlar enligt Håkansson (2013) om ”(…) en grundlig och noggrann undersökning av beståndsdelarna i något. Exempel: ett fenomen, begrepp, innehåll eller mål som blir föremål för analys”. I en analys är det den didaktiska frågan Varför som besvaras. Vanligt är att resultatet av fritidshemmens undervisning blir utgångspunkten för analys, men analys behöver göras strategiskt vid fler tillfällen, tex i vardagliga händelser. Utifrån analysen kan vi hitta vägar vidare till att utveckla vår undervisning.

Analys av resultat

I det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för fritidshem ingår att söka de resultat som går att koppla till fritidshemmens undervisning. Därför efterfrågas det av huvudman för att sedan respektive enhet svarar så gott de kan. Här behöver det finnas en kunskap från såväl huvudman som rektors sida vilka resultat man faktiskt kan kräva och att resultatet i fritidshemmen inte främst är kvantitativt mätbara utan istället kvalitativa. Pihlgren skriver följande om utvärdering, vari både resultat och analys innefattas:

”Fritidshemmets utvärdering kan endast i undantagsfall ske genom kvantitativa mätmetoder. Observation av verksamheten är däremot ett verktyg som ofta ger god information för förbättring av densamme (Pihlgren, 2017)”

De kräver pedagogernas professionella kunnande för att kunna få ett tillförlitligt resultat. För att kunna genomföra en analys krävs underlag och Håkansson (2013) betonar att en analys inte blir bättre än det underlag den bygger på.

Resultat i fritidshem behöver utgå ifrån de mål som fritidshemmen ska utgå ifrån. Att göra en analys av resultat behöver därför utgå ifrån en gemensam syn (från huvudmannanivå upp till avdelningsnivå) på vilka mål som resultat kan synliggöras ifrån. Resultat i fritidshem är den progression på gruppnivå som kan härledas till fritidshemmens undervisning. Processen betonas och resultat bör ses som ett nedslag i en pågående process snarare än ett slutmål av ett genomgånget arbete.

Men låt oss säga att vi har ett resultat. Fokuset på analysen behöver utgå ifrån varför vi fick det resultatet som vi fick. Därför behöver vi fundera ut vilka faktorer som faktiskt påverkade vår undervisning. Hjälpsamt är att fundera över stödfrågor för analysen. Här är några exempel:

• Ser ni skillnad i resultatet för de yngre och äldre eleverna? På vilket sätt?
• Ser ni skillnad i resultatet för elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål? På vilket sätt?
• Ser ni skillnad i resultatet utifrån elevernas närvaro? På vilket sätt?

Här finns det självklart massor av andra faktorer som påverkar vilket resultat man fått som är viktiga för analysen och det blir därför viktigt att föra en dialog i arbetslaget om vilka faktorer som är relevanta utifrån det ni önskar analysera.

Analysförmåga i den dagliga verksamheten

I alla vardagliga situationer som sker på fritidshemmet är en undersökande och nyfiket förhållningssätt en förutsättning för att förstå barns agerande. Eftersom fritidshemmens verksamhet präglas av barns sociala utveckling är pedagogers förhållningssätt ständigt ett ämne som behöver utmanas och utvecklas för att förstå och agera utifrån de värden fritidshemmen ska förmedla. Det finns alltid en anledning till varför barn agerar som de gör och det är vår skyldighet att ta reda på den anledningen och agera utifrån den vetskapen. För det krävs en god analytisk förmåga. Men hur utvecklas den analytiska förmågan ifall det inte ges utrymme att diskutera vardagliga händelser?

Vi vet enligt forskning att tex stereotypa könsroller(jmfr Hellman 2013, Eidevald 2009 mfl) befästs i barns lek på fritidshemmen genom upprepning av normer som både samhället, skola, fritidshem, vuxna och andra barn reproducerar. Därför behöver vi, med vår kunskap finnas där för att utmana och bråka med normer och ge alternativ. För det krävs att vi förstår varför eleverna agerar som de gör, dvs har en utvecklad analytisk förmåga.

Det som behövs, är min fulla övertygelse, är att arbetslagen träffas runt olika exempel (case) där vi kan diskutera och analyserar händelsen och hur vi som pedagoger bäst agerar. Här är våra olikheter i form av erfarenheter och utbildningsbakgrund berikande.

Här kommer ett tips som ni gärna får testa i arbetslagen:

Kontinuerlig analys.docx

(Bild från Pixabay.com)

Lägg gärna en kommentar här vad ni tyckte om inlägget.