Utveckla förmågor i Fritidshemmet del 1

Hur ger fritidshemmet förutsättningar att utveckla de förmågor som står i läroplanens fjärde del? För att ge förutsättningar behöver vi fundera och diskutera med våra närmaste kollegor hurvi kan se att eleverna utvecklar den förmåga läroplanens mål avser. Jag tänkte i den här bloggserien ge er mina reflektioner om hur fritidshemmet kan ge förutsättningar att utveckla de förmågor som står skrivna i läroplanens fjärde del.

I läroplanen står det att fritidshemmet sammanfattningsvis ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla följande förmågor:

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
  • kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,
  • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt
  • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Varje mål behöver sättas i ett praktiskt sammanhang. Det centrala innehållet ramar in olika områden som eleverna i fritidshem bör möta under sin tid på fritidshemmet.

Första målet jag skulle vilja lyfta är följande:

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling.

I detta målet är pedagogens förhållningssätt det mest väsentliga. Man kan tänka att eleverna hela tiden prövar och utvecklar sina idéer vilket blir tydligt i elevernas konstruktionslek men om vi ska se till målet i sin helhet behöver fritidshemmets verksamhet utmana eleverna i högre utsträckning på olika sätt och utifrån olika innehåll. Jag ska här ge några exempel:

Exempel 1: Ipad

Två elever vill använda Ipads och kommer till dig och uttrycker sin önskan. Båda hävdar att de gjorde anspråk på användandet av Ipad först. Här har vi ett för dem upplevt problem. jag skulle vilja påstå att det vanligaste är att vi pedagoger serverar eleverna en lösning på problemet, tex ”Ja men du Eva var först att fråga så du får den först i 15 minuter sen är det din tur Lars”, men om vi istället här vänder oss till eleverna och frågar vad de har för lösning på problemet kan vi direkt identifiera deras förmåga att lösa sitt eget upplevda problem. Mest troligt är att de presenterar lösningar som de hört av oss pedagoger, tex dra lott om vem som ska ha den först, någon form av kompromiss tex Om du har den först idag så får jag den först imorn.

Exempel 2: Konflikt i lek

En elev kommer gråtande fram till dig på skolgården. Spaden som hen skulle använda till det stora sandprojektet där de skapar en stad är tagen av en annan elev. Den gråtande eleven förklarar för dig att hen bara skulle gå på toaletten och nu vägrar den andre eleven att lämna ifrån sig spaden. Här har vi ett för den gråtande eleven problem. Vanligt är att vi löser problemet åt eleven men vi kan istället vända det till ett lärande tillfälle och ställa tillbaka frågan till eleven i fråga hur ska vi lösa detta? I dialog med eleven kan vi sedan identifiera om problemet är att eleven inte nu har någon spade längre eller ifall problemet är att han inte har just den spaden den andre eleven nu har. Åter igen kan vi identifera hur eleven tänker att den skulle kunna pröva sin idé på lösning och omsätta den idén till praktisk handling

Exempel 3: Språk

På fritidshemmet går en elev som inte pratar någon svenska. Hen är en hejare på fotboll och ofta händer det att hen ställs i en situation där hen behöver kunna kommunicera med andra på fotbollsplanen. Just idag sker det en situation där hen har fält en i motståndarlaget. Den utsatte eleven kommer fram till dig och säger att hen spelar ojuste men kan inte göra sig förstådd. Istället för att som pedagog försöka lösa det kan vi ställa tillbaka fråga till eleven som blivit fäld: Hur ska vi förklara detta för eleven, för fällas går ju inte för sig enligt reglerna? Det är inte helt orimligt att eleven ifråga försöker lösa det själv, antingen genom att gestikulera och modellera det otillåtna eller genom att rentav föreslå metoder de sett oss pedagoger använda oss av för att göra oss förstådda, tex digitala verktyg.

Exempel 4: Skapa en gruppsituation där eleverna får lösa problem, pröva sina idéer och omsätta dem i handling

Alla elever går till skogen. I skogen delas de upp i olika grupper och av pedagogerna får de ett uppdrag. På ett uppdragskort beskrivs ett scenario där en kille kommit vilse, det blir snart mörkt och behöver övernatta i skogen men har glömt tält. Det kommer bli kallt under natten. Hur ska han lösa problemet? Om ni var denna kille hur skulle ni gjort? I dialog med eleverna lyssnar pedagogerna aktivt, bekräftar och ställer nyfikna frågor tillbaka till eleverna. Inte helt otroligt är att det kommer med en lösning som också går att omsätta i handling. Här kan vi på ett enkelt sätt identifiera elevernas förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,

Avslutande reflektion

Jag tänker att utifrån detta målet är pedagogernas gemensamma förhållningssätt i olika möten med eleverna en metod för att ge eleverna förutsättningar att utveckla denna förmågan men också genom att verksamheten utmanar eleverna att lösa problem både enskilt och i grupp, tex genom olika projekt och teman.

Använd en fritidspedagogisk planering (FRIPP)

Hur ser vi att det skett en progression i elevernas utveckling och lärande här då? Jag tänker att vi behöver dokumentera det fritidshemmet gör utifrån målet och också hela tiden ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan genom att utmana dem i relation till sin egen ålder och mognad. Genom att använda sig av en Fritidspedagogisk planering kan vi på ett enkelt sätt över tid se ifall eleverna på fritidshemmet fått förutsättningar att utveckla förmågan som målet avser eller inte.

Fråga: Har du några exempel på hur fritidshemmet kan utveckla elevernas förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s