Leken är central för Fritidshemmens verksamhet. Vi värnar om den och ger den den tid som den kräver. I Fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete behöver vi se till vad forskning säger och förhålla oss till det läroplanen skriver. Forskning belyser lekens egenvärde och att den är en viktig del i barns barndom och barns utveckling. Leken är något naturligt och livsviktig i sig. För oss på Fritidshemmet är det inga nyheter. Men speglas forskningens bild av lekens egenvärde i våra styrande dokument?

Såhär ser de tre citat ut som handlar om lek i LGR11:

”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.” (LGR11. sid. 9)

”I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att
bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera.” (LGR11 sid.)

”Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. ”
(LGR11. sid )

I samtliga citat lyfts alltså leken upp som en metod eller ett medel för att uppnå något annat. Det är i sig inte fel såklart. Men lekens egenvärde då? Lekens vara för att vara?

Systematiskt kvalitetsarbete och Lek

I det systematiska kvalitetsarbetet på Fritidshemmet behöver vi reflektera över om leken är ett mål eller ett medel/metod i arbete mot andra mål. Om det är ett medel eller en metod krävs det av oss att vi har kunskap om olika typer av lek och har verktyg, tex datainsamlingsmetoder som tex observation och intervju, för att fånga upp lärandet i barns lek.

Om leken ses som ett mål i sig behöver vi se över om Fritidshemmet verkligen ger goda förutsättningar för lek. Exempel på hur fritidshemmen kan göra det är tex genom att göra olika datainsamlingsmetoder för att få en nulägesbeskrivning utifrån leken. Men hur tar vi reda på om fritidshemmet ger goda förutsättningar för lek då?

Här är några frågor med hänvisning till olika lekteorier som kan vara relevanta att arbeta med.

• Vad leker barnen när de får leka själva? (Se Pellegrini)

Pellegrini är en av världens störste lekforskare. Han har kategoriserat barns lek. Exempel på vad barn leker är tex: Låtsaslek, regellek, rörelselek, konstruktionslek. Genom att undersöka vad barnen på fritidshemmet leker kan vi också problematisera ifall vi ger lika förutsättningar för alla sorters lekar barn leker på eget initiativ. Utan att lägga någon värdering i vad barn leker kan det vara bra att reflektera om fritidshemmen ger goda förutsättningar för alla typer av barns lek.

• Hur ser våra lekmiljöer ut? (se Corsaro)

Vad gäller våra lekmiljöer finns här mycket att undersöka. Tex var ger vi utrymme för olika typer av lek? Eftersom barns lek är skör behöver barn i sin låtsaslek få det utrymme som behövs för att leken inte ska störas. Hur ser lekmiljön ut och kan vi, tillsammans med barnen skapa lekmiljöer som ger de förutsättningarna till lek barn behöver?

• Hur ser vår verksamhet ut och uppmuntrar den eller utgör den hinder för barnens lek? (se Burghardt och Corsaro)

Corsaro lyfter i sin forskning att ”om barn inte får ha sitt fysiska utrymme ifred förstörs eller avbryts leken.” Det betyder att vi pedagoger behöver reflektera över vår egen syn på barns lek. När avbryter vi barns lek? I de fall det är  nödvändigt kan vi göra det mer strategiskt?
Corsaro menar vidare att ”Leken är skör och lättstörd, därför gör barnen vad de kan för att skydda leken och sitt lekutrymme”. Var vi lägger våra aktiviteter är värd att se över för att barn ska kunna ges utrymme för sin egen lek.

• Med vem leker barnen med? (Flera men bla Corsaro Kamratrelationer)

Om vi kan ge barn möjlighet till att skapa fler relationer gynnar det barns lek.

• Föräldrars syn på lek (Gaskins)

Forskaren Susanne Gaskins lyfter att föräldrars syn på lek också påverkar hur barn leker. Genom att visa på vad leken ger och värdet i att uppmuntra barns egeniniterade lek kan också påverka leken på fritidshemmet.

Genom Observation, Intervju och Enkät kan vi ta reda på hur det ser ut vad gäller förutsättningar för barns lek på fritidshemmet. Utifrån den kunskapen kan vi också ge ytterligare förutsättningar för barn att leka det de behöver leka. Vår utgångspunkt är bla barns behov och barn har ett stort behov av att leka.

Länkar här under till två mallar man kan använda i Fritidshemmets inventering:

intervju-leken
observation-lekmiljo