Leken är central på fritidshemmet. På fritidshemmet finns det utrymme för barn att leka och ofta ytor som inbjuder till att leka många olika och varierande lekar både inomhus och utomhus. Trotts fritidshemmens goda förutsättningar för lek har jag själv känt ett stort behov av att inhämta kunskap för att förstå lek. Jag tänker att först när vi förstår barns lek på en djupare nivå kan vi också ge förutsättningar för den. Vi pratar om lek som något självklart och tar ställning för lek. Trotts detta begränsar vi omedvetet barns lek på olika sätt. Hur gör vi för att undvika detta då?

I boken Lekteorier skriver författaren Mikael Jensen om vad forskare har kommit fram till om lek ur olika perspektiv. Jag tänkte här i skrivande form reflektera och dela med mig om mina nya insikter.

I boken görs kopplingar mellan djur och människor och att många djur leker på ett liknande sätt som människan gör. Förmågan att leka är medfödd samt utvecklas i takt med att barn utvecklas. Det finns inte helt oväntat ett klart samband mellan leken och barns utveckling.

Mikael Jensen väljer att lyfta fram Gordon Burghardt som pratar om något som kallas för överskottsresurser. Burghardt menar att för att barn ska vara i ett avslappnat läge och för att vara just lekande individer behövs vissa resurser tillfredsställas:

1,Vuxnas omsorg och utveckling

• Barn som får god omsorg under sin uppväxt är trygga nog att leka
• 􏰁Barn som har många erfarenheter under sin uppväxt får goda resurser till att leka varierad lek

Under de tidiga åren är barn beroende av andra vuxnas omsorg. I vårat uppdrag är god omsorg en prioriterad del av vårat uppdrag och att reflektera över vad god omsorg innebär behöver få en betydande plats. Barn behöver också få många erfarenheter under sin uppväxt och de som får det behöver också få utrymme att bearbeta detta genom leken, och gör det naturligt. ” Att ha många erfarenheter leder till et överflöd som kan ligga till grund för lek och dess variation eller behöver bearbetas i lek.

2, Energi – mat, hälsa och ämnesomsättning

• Barn som får gott om mat och näringsrik mat leker mycket
• 􏰁Barn som är friska leker mer
• 􏰁Individer med hög ämnesomsättning leker mer än individer med låg ämnesomsättning
• Barn som är utvilade leker mer

Näringsrik och nyttig mat leder till friska barn. Friska barn leker. På många fritidshem ses mellanmål som ett nödvändigt ont, ett hinder i barns lek. Vilket det absolut kan vara. Däremot är det ett viktigt inslag, just för att barn ska få just denna resurs tillfredsställd. ”Den som är hungrig leker lite, eller inte alls”. Här kan det kanske vara aktuellt att föra en diskussion med de som ansvarar för mellanmålet. Kan man göra mellanmålet mer intressant och inbjudande tex?

3, Fysisk miljö – en trygg och behaglig miljö

• Barn som känner sig hotade leker mindre
• Barn som behöver konkurrera med andra leker mindre

Barn som leker på en liten yta och ständigt behöver konkurrera med andra om tex lekyta eller leksaker leker i regel mindre. Våra lokaler inne blir här oerhört viktiga att diskutera. På vårat fritidshem har vi ett grupprum mellan två större rum. I det har vi skapat en miljö för olika rollekar. Det som jag kan fundera över ofta är att det nu ofta är antingen tomt i rummet eller så leker barn där med stängd dörr. De blir ofta störda för att någon behöver gå igenom och leken stannar upp. Även relationer mellan barn blir här intressanta. Jag misstänker att flera av oss fritidpedagoger känner igen att barn känner sig hotade och är ständigt på sin vakt mot andra barn. Detta påverkar också barns lek, och således barns utveckling.

4, Psykosociala faktorer – motivation, lust och lekkamrater

• Barn behöver vara motiverade för att leka (leken ska vara frivillig)
• Barn behöver känna leklust eller vara i ett lektillstånd för att leka
• Barn som har många lekkamrater leker mer
• Öppna och inbjudande grupper har fler och goda lekare

Motivation och känsloläge är två delar som är viktiga för lek. Även att känna att man har kompisar att leka med. Att skapa goda relationer och att fritidshemmets organisation och grupp är öppen och tillåtande är central.

Som avslutning skriver Mikael Jensen såhär:

” En konsekvens av denna teori, och att lek är medfödd, är att vi bör ta hänsyn till lekens skörhet och skapa goda förutsättningar för lek. Göra miljöerna  trygga och stimulerande. vara observanta på barns utveckling och aktuella behov. Se till att alla har någon att leka med, det får bli en vuxen i brist på något barn. Se till att alla får näringsriktig mat, vila och en stressfri livssituation där samhället uppmuntrar till lek snarare än att göra den perifer.” (M. Jensen, Lekteorier, 2013. sid 48)

När Mikael Jensen föreläste i vår stadsdel i Göteborg frågade han efter föreläsningen:

Uppfyller ert fritids de fyra överskottsresurserna? 􏰁 Vad behöver göras och vad kan göras?

Nu ställer jag den till er. Hur ser det ut på erat fritidshem?