Vi är nu inne i startgroparna inför sommarfritids 2016. De flesta skolor har redan hunnit avsluta skolåret med sånger och fika men för oss fritidspedagoger är inte fritidsåret slut riktigt än. Nu väntar ett par guldveckor då barnen är i vår omsorg under hela långa härliga dagen. Varje dag. Det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet har i många fall redan analyserats och bara genom att se i min egen stad så är min uppfattning att vi behöver fördjupa oss ytterligare i detta otroligt viktiga steg. Om vi ges tid för analys av det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att vi fokuserar på rätt saker.

Vad är analys?

Låt oss börja med definitionen av ordet analys. Håkansson (2013) skriver:

”En allmän förklaring till begreppet analys är att det handlar om en grundlig och noggrann undersökning av beståndsdelarna i något.  Det kan röra sig om tex ett fenomen, begrepp, innehåll eller mål som blir föremål för analys (s.107).”

Analysen i det systematiska kvalitestarbetet för fritidshemmet är alltså en grundlig och noggrann undersökning av beståndsdelarna utifrån de mål som verksamheten har satt upp. Upp på bordet ska all dokumentation som skett i alla de övriga stegen i vårat systematiska kvalitetsarbete. Exempel på underlag är: Underlag från observationer, enkäter och/eller intervjuer som anknyter till målen. Dokumentation av arbetssätt i form av tex Lokala pedagogiska planeringar.  ”I allmänhet handlar analysen om att utvinna kunskap ur samtliga underlag och skapa en begriplig helhet av dem.” Allt underlag kan hjälpa oss att skapa en helhet, ett resultat,och om hur väl vi har lyckats eller inte lyckats utifrån de mål som är uppsatta för verksamheten.

En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på

”En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på.” Om vi har mycket underlag dokumenterat och tillgängligt utifrån verksamhetens mål kan vi också göra en mer fördjupad analys. Det kan också vara viktigt att veta att analyser aldrig blir helt färdiga pga att det nästan alltid finns mer kunskap att hämta. Dokumentationen blir alltså här otroligt viktig. Om vi inte har underlag som påvisar en progression i barnens utveckling och lärande, hur kan vi då veta med säkerhet att det har skett?

Analysens arbetsgång

Analysen görs med utgångspunkt i uppföljningen av resultaten (Skolverket, s 11, Kvalitetsarbete i praktiken). Innan vi kan genomföra en analys behöver allt vårt underlag utifrån våra mål vara sammanställdas till ett resultat för att vi sedan ska kunna göra en djupdykning i varför det förhöll sig på det sättet.

Innan vi påbörjar själva analysen behöver vi först svara på dessa frågor:

• Vilka underlag som kan användas i analysen finns tillgängliga?
• På vilka nivåer och i samarbete med vem/vilka ska analysen genomföras?
• Vilka rutiner ska finnas för analysen, tex gällande regelbundenhet, tider, vem som deltar osv.
• Hur ska analysen dokumenteras?

Att analysera olika underlag innebär att tillsammans jämföra, tolka och problematisera vad som kan ha orsakat resultaten. Här nedan följer några viktiga steg med frågor som kan vara behjälpliga utifrån analysens arbetsgång.

Steg 1: Sortera målen

• Kring vilka målområden finns dokumentation av barns utveckling och lärande?
• Utifrån målområdena – Hur beskrivs en förändring av barngruppens förändrade kunnande?
• Inom vilket eller vilka av dessa målområden kan vi se att fritidshemmets verksamhet har bidragit eller inte bidragit till elevernas utveckling och lärande? Välj ut några och fortsätt med analysen!

Steg 2: Avgränsa analysen

Nu har ni valt några målområden att analysera och behöver här avgränsa analysen inom varje målområde till sakfrågor som kan utröna ifall det ni har gjort och det ni har dokumenterat är nog för att dra en slutsats huruvida era metoder har bidragit till barns utveckling och lärande.

Om målområdet är tex inflytande kan frågorna vara tex:

• Vilken förståelse har barnen haft för vad aktiviteterna på fritidshemmet förväntats leda till? Hur har fritidshemmet arbetat med det?
• Vilket inflytande i undervisningen har barnen haft på tex planering, arbetsformer, innehåll, utvärdering osv?
• På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda läroplansområdena?

Steg 3: Samlad analys – Dra slutsatser

• Vilka slutsatser kan dras av de genomförda analyserna?
• Var finns utvecklingsbehoven inom ovanstående områden?
• Vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?

(Håkansson, 2013 s 126)

• Vilka tänkbara orsaker kan det finnas till att det ser ut som det gör?
• Har vi tillräcklig kunskap och information om hur vi arbetar och vilka resultat det leder till inom området eller behöver vi ta reda på mer? Hur har vi tagit tillvara elevernas/föräldrarnas perspektiv?

(Skolverket, BRUK)

Dessa frågor har som syfte att leda det systematiska kvalitetsarbetet framåt och ge en klar bild av vilka utvecklingsområden vi har att arbeta med men framförallt påvisa en progression och ett bidrag i barnens utveckling och lärande.

Resultat utifrån analysen

När ni har kunnat dra slutsatser utifrån de genomförda analyserna kan vi sedan sammanställa detta till ett slutresultat. I denna delen ska det tydligt framskrivas vad era arbetsformer och metoder har lett fram till eller inte lett fram till och varför ni har fått det resultatet som ni har fått. Detta nya underlaget hjälper er sedan att utvärdera vilka åtgärder som behövs och vad ni behöver förhålla er till när ni sedan ska skapa en ny nulägesbeskrivning och sätta upp nya mål för verksamheten.

Tips:

Skolverket har skapat ett omfattande verktyg som i min mening är oerhört bra för att följa upp och analysera kvaliteten på fritidshemmet ur flera perspektiv. Det heter BRUK och finns anpassat för fritidshemmens verksamhet. Läs mer här: http://siris.skolverket.se/siris/f?p=BRUK:1:6444327781090

Diskussionsfrågor:

1) Hur analyserar ni era resultat?

2) På vilka sätt upplever ni att resultatet ifrån analysen leder till en vidareutveckling av verksamheten på erat fritidshem?