Äntligen kommer värmen. Solen skiner och lockar barnen att lättklädda fara ut för att låta utemiljön inspirera till lek i alla dess former. Leken är en central del av fritidshemmens arbete och en av verksamhetens viktigaste metoder i arbete med ökad måluppfyllelse. Under den senaste tiden har jag känt av att ordet måluppfyllelse associeras som något negativt i fritidshemmens kontext vilket jag bedömer har att göra med att mål ofta ses utifrån bilden av skolämnens kursplansmål. Sådana mål har inte fritidshemmet att förhålla sig till utan våra mål handlar om verksamheten och är gemensamma med hela grundskolans utbildning. LGR11´s två första kapitel är strävansmål och önskvärda mål som har en tidsvrist på 10 år (F-9). Ordet måluppfyllelse får därför en annan betydelse när vi utgår ifrån kapitel 1 och 2 istället för kapitel 3 i LGR11.

Vårat uppdrag på fritidshemmet är självklart inte att väga in varenda mening och mål i läroplanen i ett systematiskt kvalitetsarbete utan vårat arbete ska enligt Allmänna råden utgå ifrån barngruppens intressen och behov (AR sid.12) . Hur ska vi då få reda på vilka behoven och intressena är då? Jo, det gicks igenom i förra blogginlägget (Länk här) och svaret på frågan är att de tas reda på genom en nulägesbeskrivning eller en inventeringar barngruppens behov och intressen. Utifrån datainsamlandet från den kan vi sedan formulera mål för verksamheten.

Förutsättningar

Först och främst behöver de nationella målen i LGR11 och skollag vara väl förankrade hos pedagogerna som arbetar på vårat fritidshem. Vi behöver också ha implementerat Allmänna råd för fritidshemmen, inte bara bland pedagogerna utan också skolledare behöver vara väl förtrogna med fritidshemmens uppdrag för att kunna leda arbetet med att skapa systematik på verksamhetens kvalitetsarbete.

Skapa målområden på vetenskaplig grund

I vår nulägesbeskrivning har det nu framkommit flera utvecklingsområden. Vi behöver ha ett vetenskapligt perspektiv på hanterandet av datainsamlingen vilket innebär att resultatet behöver vara väl genomarbetat. Det innebär att det kanske inte räcker med att enbart använda en omgångs enkätsvar som underlag för att få fram ett utvecklingsområde. Det kanske behöver ske andra datainsamlingsmetoder också som stärker trovärdigheten i att det är just dessa utvecklingsområden som ska ligga till grund för våra målformuleringar.

Utvärderingsbara mål – Delmål

Håkansson (2013) skriver: ”Mycket av det systematiska kvalitetsarbetet kring målen handlar om att försöka tolka, förstå och vid behov förtydliga de nationella målen så de passar in i det sammanhang där de ska användas.” På fritidshemmet kanske vi inte behöver formulera om målen som står men däremot kan vi behöva bryta ner målet i delmål för att det lättare ska förstås och kunna utvärderas. Det behövs en förtydling om vad de innebär ur ett fritidshemsperspektiv. När vi skapar utvärderingsbara mål så behöver vi skapa delmål för det målområde som vi kommit fram till i vårat resultat av nulägesbeskrivningen. Hur vi formulerar målen är viktiga för att vi sedan ska kunna utvärdera dem.

”En rekommendation är att alltid formulera mål […] i presens eftersom de just ska beskriva ett tillstånd. Vanligt är annars att man använder ordet ska eller skall i målformuleringar, men ordet ska eller skall indikerar antingen att det handlar om en regel (ska= måste) eller att det handlar om någon aktivitet eller åtgärd som planeras inträffa (ska= kommer att ske). För att undvika den typen av sammanblandningar kan det vara en poäng att även formulera egna verksamhetsmål i presens. Det gör det också lättare att utvärdera målet, eftersom regler eller aktiviteter egentligen inte går att utvärdera. I de fallen handlar det snarare om att kontrollera om reglerna har efterlevts eller om aktiviteterna har genomförts, inte i vilken utsträckning målen har uppnåtts” (Håkansson, 2013, sid 38)

Håkansson (2013) ger ett exempel på hur delmål kan göra målområdet lättare att utvärdera utifrån ett fritidshemsperspektiv:

”Eleverna i fritidshemmet utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former när de:

• På egen hand beslutar om vad de ska arbeta med vid olika tidpunkter
• tillsammans med andra beslutar om vad de ska arbeta med vid olika tidpunkter”

Jämför den konkretiseringen med benämningen från LGR11 s.15 som ovan nämnda mål har utgåtts ifrån:

”Skolans mål är att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (LGR11 s.15)”

Håkansson har här skapat delmål som vi sedan kan utvärdera, genom att tex i gruppintervjuer mäta barns upplevelse av i vilken grad målet är uppfyllt. Att verksamheten bör formas utifrån ett upplevelsebaserat lärande poängteras särskilt i allmänna råden sid 15.

Min upplevelse är att många fritidspedagoger, rektorer och andra tycker att det är klurigt att skapa utvärderingsbara mål som fritidshemmets verksamhet ska utgå ifrån. Det kräver förutsättningar i form av tid och det behöver rektorer ge sin personal för att det systematiska kvalitetsarbetet verkligen ska ge kvalitet till verksamheten. Samtidigt behöver vi pedagoger också kollegialt stärkas för att kunna angripa svårigheterna som målformulering kan innebära. Med det sistnämnda som utgångspunkt undrar jag då:

Vilka strategier har ni i arbetslaget för att bryta ner/ göra målområdena utvärderingsbara?

Har ni frågor, synpunkter, kommentarer osv så är ni mer än välkomna att skriva dem här!

Källor:

• Skollagen
• Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem  – Strategier och metoder. Håkansson, J. 2013. Studentlitteratur Lund
• Systematiskt kvalitetsarbete – För skolväsendet, Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.
• Allmänna råd för Fritidshemmet
• Utveckling Pågår – om kvalitetsarbete i fritidshem