I mitt uppdrag som fritidshemsutvecklare kommer jag lägga fokus på systematiskt kvalitetsarbete på Fritidshem. Jag kommer i detta blogginlägg, tillsammans med de nästkommande lägga fokus på hur ett sådant systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas utifrån skollagens och skolverkets ställda krav, litteratur och aktuella allmänna råd.

Min förhoppning är att de kommande blogginläggen ger underlag för diskussioner på arbetsplatser och inspiration hur fritidshemmen kan arbeta systematiskt utifrån ställda krav på verksamheten.  Detta för att skapa en så kvalitativ verksamhet på fritidshemmet som möjligt.

Jag kommer i detta inlägget inleda med att förklara den första biten i det systematiska kvalitetsarbetshjulet: ”Följa upp”. Här kommer jag beskriva hur vi kan göra en nulägesbeskrivning (inventering) och varför vi ska göra sådana.

SKA på Fritids – En ständigt pågående process

Det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs ofta som en ständigt pågående process. Denna bild nedan beskriver hur det systematiska kvalitetsarbete ska bedrivas utifrån skollagens formulering (Kap 4, § 3-6). Vad som läggs in i varje rubrik är oerhört viktigt för att systematiken ska ge kvalitet till verksamheten på fritidshemmet. Bilden visar ett hjul och det finns således ingen början och inget slut. Om vi däremot ska inleda ett systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet, är det viktigt att veta i vilken rubrik som vi ska utgå ifrån.

Steg 1 – Inventering av barngruppens behov – Nulägesbeskrivning

Vi ska nu lägga fokus på rubriken ”Följa upp”. Denna punkt innehåller framförallt 3 delar:

• Uppföljning av resultat
• Förutsättningar
• Nulägesbeskrivning

I början av höstterminen då det är vanligt förekommande att barngrupperna förändras behöver vi göra en inventering utifrån den nya barngruppens behov och intressen. I allmänna råd för fritidshemmet står det:

”När personalen planerar verksamheten ska de utgå från uppdraget som det formuleras i skollagen och i läroplanen, samt utifrån en inventering av den aktuella elev­ gruppens behov och intressen. Genom att arbeta på ett sådant sätt finns förutsättningar att bedriva en verksamhet som bygger på ett systematiskt kvalitets­ arbete.” (Allmänna råd, sid 12)

Denna inventering kan också kallas för nulägesbeskrivning ifall barngruppen inte har förändrats eller ifall vi ser ett behov av att göra en ny inventering (det är vanligt att göra en inventering i börja av Höstterminen och en i början av vårterminen). Utifrån den inventeringen (samt uppföljningen av verksamhetens resultat om arbetet redan är igång) behöver vi sedan analysera vilka utvecklingsområden som verksamheten har. Inventeringen ska visa vilka behov som finns i barngruppen kopplade till nationella mål.

Insamling av data – Observationer, enkäter eller/och intervjuer

Redan i ett första steg, behöver vi insamla data som ger en bild av vilka behov  och intressen som finns i vår aktuella barngrupp. Detta steg (datainsamlingen) är väldigt viktigt eftersom utbildningen i fritidshemmet ska vila på vetenskaplig grund. (Min upplevelse är att fritidshem som ej låter verksamheten vilat på vetenskaplig grund istället har utgått från sitt eget tyckande utifrån sin egen syn av vad fritidshemmets verksamhet ska bestå utav. Det är alltid skollag och styrande dokument som ska ligga till grund för verksamhetens utformande och genomförande.) Vi behöver först alltså samla in data som vi utgår ifrån innan vi skapar målformuleringar för barngruppen. För datainsamlandet finns det flera olika metoder som jag beskriver kort här nedan:

Observationer: 

Fördelen med att systematiskt observera delar av verksamheten är att de ger förstahandsinformation på ett annat sätt än enkäter och intervjuer. Här kan pedagogen tex observera samspel i lek, om det finns grupperingar redan i gruppen, vilka lekar som är mest populära osv. Arbetslaget behöver i ett första skede bestämma hur observationerna ska genomföras  och vad som ska observeras för att ge så mycket information som möjligt och om de ska kompletteras med någon annan typ av datainsamling.

Tänk på att: skapa en observationsmall utifrån det ni vill undersöka. Gör den så lätt och så smidig som möjligt. Bestäm när ni ska genomföra detta och vem/vilka som ska göra det. Gör det sedan under några veckors tid eller så länge ni anser att det behövs för att ni ska ha tillräckligt underlag.

Enkäter:

Enkäter kommer vanligen till användningen när man vill få in svar från ett stort antal personer. Det finns flera olika typer av enkäter  beroende på vad vi vill få svar på. ”Det som vanligen efterfrågas i enkäter är uppfattningar, bedömningar, attityder eller upplevelser  med det finns också enkäter som efterfrågar vad människor vet eller kan” (Håkansson 2014, sid 80). Ofta genomförs fritidsenkäter som sedan används i utvecklingssamtal. Ett tips kan vara att inleda terminen och avsluta terminen med en liknande enkät för att se om det har skett en utveckling under året.

Tänk på att: Skapa en enkät som är väldigt genomtänkt för att få fram en så rättvis bild som möjligt utifrån det ni vill undersöka.

Intervjuer:

En intervju kan betraktas som ett väl planerat samtal. Frågor är i regel öppna och svaren bestäms helt av den som intervjuas. I samtalet bestäms också frågor som ger information om vad barnen har för uppfattningar och upplevelser om olika ämnen, sammanhang osv. Den information som pedagogen får genom intervjuerna kan sedan i sammanfattad och tolkad form användas som grund för analys.

Tänk på att: Frågorna behöver vara väl genomtänkta i förhållande till det ni vill undersöka och behöver ligga på barnens nivå. Intervjuer är i regel tidskrävande, både att bearbeta och genomföra. Använd dem främst när ni vill få en detaljerad och nyanserad bild av en företeelse.

Det finns inget som hindrar oss från att välja flera metoder för att samla in data. Syftet är att det ska ge en så rättvis bild som möjligt över vilka behov och intressen som finns i barngruppen. Det är viktigt att all datainsamling dokumenteras tex genom att enkätsvar sparas, ifyllda observationsmallar sparas, intervjusvar sparas. Om det finns ett behov av att närmare analysera och utvärdera detta steg så ska informationen finnas där. Detta är upp till rektorn.

Exempel på vad som skulle kunna framkomma i inventeringen är:

• Flera barn sitter ofta själva och uttrycker att de inte har någon att leka med (behov)
• Det finns en allmän attityd om att flickor och pojkar ska vara och leka på ett specifikt sätt. (behov)
• De aktiviteterna som är mest populära hos oss är skapande, bollspel, och rollekar (intresse)
• Barnen upplever att de ej har inflytande över verksamheten utformande.

Efter att inventeringen har gjorts är vi (för nu) färdiga med den delen som kallas för ”Följa upp”. Utifrån datainsamlingen och färdigställandet av den ska vi nu analysera vilka utvecklingsområden verksamheten nu har. (Se exempel ovan). Utifrån de utvecklingsområdena ska vi sedan skapa målformuleringar för verksamheten. Vissa fritidshem kallar dem för verksamhetsplan terminsplanering mm. Här ska vi också göra en djupdykning i Läroplanens mål. Detta kommer jag skriva mer om i nästa del.

Diskussionsfråga:

Hur har ni kommit fram till de mål som ni arbetar med i er verksamhet?

Har ni frågor, synpunkter, kommentarer osv så är ni mer än välkomna att skriva dem här!

Källor:

• Skollagen
• Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem  – Strategier och metoder. Håkansson, J. 2013. Studentlitteratur Lund
• Systematiskt kvalitetsarbete – För skolväsendet, Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.
• Allmänna råd för Fritidshemmet