Lek – En metod eller ett mål i sig?

Leken är central för Fritidshemmens verksamhet. Vi värnar om den och ger den den tid som den kräver. I Fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete behöver vi se till vad forskning säger och förhålla oss till det läroplanen skriver. Forskning belyser lekens egenvärde och att den är en viktig del i barns barndom och barns utveckling. Leken är något naturligt och livsviktig i sig. För oss på Fritidshemmet är det inga nyheter. Men speglas forskningens bild av lekens egenvärde i våra styrande dokument?

Såhär ser de tre citat ut som handlar om lek i LGR11:

”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.” (LGR11. sid. 9)

”I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att
bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera.
” (LGR11 sid.)

”Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. ”
(LGR11. sid )

I samtliga citat lyfts alltså leken upp som en metod eller ett medel för att uppnå något annat. Det är i sig inte fel såklart. Men lekens egenvärde då? Lekens vara för att vara?

Systematiskt kvalitetsarbete och Lek

I det systematiska kvalitetsarbetet på Fritidshemmet behöver vi reflektera över om leken är ett mål eller ett medel/metod i arbete mot andra mål. Om det är ett medel eller en metod krävs det av oss att vi har kunskap om olika typer av lek och har verktyg, tex datainsamlingsmetoder som tex observation och intervju, för att fånga upp lärandet i barns lek.

Om leken ses som ett mål i sig behöver vi se över om Fritidshemmet verkligen ger goda förutsättningar för lek. Exempel på hur fritidshemmen kan göra det är tex genom att göra olika datainsamlingsmetoder för att få en nulägesbeskrivning utifrån leken. Men hur tar vi reda på om fritidshemmet ger goda förutsättningar för lek då?

Här är några frågor med hänvisning till olika lekteorier som kan vara relevanta att arbeta med.

  • Vad leker barnen när de får leka själva? (Se Pellegrini)

Pellegrini är en av världens störste lekforskare. Han har kategoriserat barns lek. Exempel på vad barn leker är tex: Låtsaslek, regellek, rörelselek, konstruktionslek. Genom att undersöka vad barnen på fritidshemmet leker kan vi också problematisera ifall vi ger lika förutsättningar för alla sorters lekar barn leker på eget initiativ. Utan att lägga någon värdering i vad barn leker kan det vara bra att reflektera om fritidshemmen ger goda förutsättningar för alla typer av barns lek.

  • Hur ser våra lekmiljöer ut? (se Corsaro)

Vad gäller våra lekmiljöer finns här mycket att undersöka. Tex var ger vi utrymme för olika typer av lek? Eftersom barns lek är skör behöver barn i sin låtsaslek få det utrymme som behövs för att leken inte ska störas. Hur ser lekmiljön ut och kan vi, tillsammans med barnen skapa lekmiljöer som ger de förutsättningarna till lek barn behöver?

  • Hur ser vår verksamhet ut och uppmuntrar den eller utgör den hinder för barnens lek? (se Burghardt och Corsaro)

Corsaro lyfter i sin forskning att ”om barn inte får ha sitt fysiska utrymme ifred förstörs eller avbryts leken.” Det betyder att vi pedagoger behöver reflektera över vår egen syn på barns lek. När avbryter vi barns lek? I de fall det är  nödvändigt kan vi göra det mer strategiskt?
Corsaro menar vidare att ”Leken är skör och lättstörd, därför gör barnen vad de kan för att skydda leken och sitt lekutrymme”. Var vi lägger våra aktiviteter är värd att se över för att barn ska kunna ges utrymme för sin egen lek.

  • Med vem leker barnen med? (Flera men bla Corsaro Kamratrelationer)

Om vi kan ge barn möjlighet till att skapa fler relationer gynnar det barns lek.

  • Föräldrars syn på lek (Gaskins)

Forskaren Susanne Gaskins lyfter att föräldrars syn på lek också påverkar hur barn leker. Genom att visa på vad leken ger och värdet i att uppmuntra barns egeniniterade lek kan också påverka leken på fritidshemmet.

Genom Observation, Intervju och Enkät kan vi ta reda på hur det ser ut vad gäller förutsättningar för barns lek på fritidshemmet. Utifrån den kunskapen kan vi också ge ytterligare förutsättningar för barn att leka det de behöver leka. Vår utgångspunkt är bla barns behov och barn har ett stort behov av att leka.

Länkar här under till två mallar man kan använda i Fritidshemmets inventering:

intervju-leken
observation-lekmiljo

 lek-ar-livsviktigt

Att skapa förutsättningar för lek på Fritidshemmet

kapla

Leken är central på fritidshemmet. På fritidshemmet finns det utrymme för barn att leka och ofta ytor som inbjuder till att leka många olika och varierande lekar både inomhus och utomhus. Trotts fritidshemmens goda förutsättningar för lek har jag själv känt ett stort behov av att inhämta kunskap för att förstå lek. Jag tänker att först när vi förstår barns lek på en djupare nivå kan vi också ge förutsättningar för den. Vi pratar om lek som något självklart och tar ställning för lek. Trotts detta begränsar vi omedvetet barns lek på olika sätt. Hur gör vi för att undvika detta då?

I boken Lekteorier skriver författaren Mikael Jensen om vad forskare har kommit fram till om lek ur olika perspektiv. Jag tänkte här i skrivande form reflektera och dela med mig om mina nya insikter.

I boken görs kopplingar mellan djur och människor och att många djur leker på ett liknande sätt som människan gör. Förmågan att leka är medfödd samt utvecklas i takt med att barn utvecklas. Det finns inte helt oväntat ett klart samband mellan leken och barns utveckling.

Mikael Jensen väljer att lyfta fram Gordon Burghardt som pratar om något som kallas för överskottsresurser. Burghardt menar att för att barn ska vara i ett avslappnat läge och för att vara just lekande individer behövs vissa resurser tillfredsställas:

1,Vuxnas omsorg och utveckling

  • Barn som får god omsorg under sin uppväxt är trygga nog att leka
  • 􏰁Barn som har många erfarenheter under sin uppväxt får goda resurser till att leka varierad lek

Under de tidiga åren är barn beroende av andra vuxnas omsorg. I vårat uppdrag är god omsorg en prioriterad del av vårat uppdrag och att reflektera över vad god omsorg innebär behöver få en betydande plats. Barn behöver också få många erfarenheter under sin uppväxt och de som får det behöver också få utrymme att bearbeta detta genom leken, och gör det naturligt. ” Att ha många erfarenheter leder till et överflöd som kan ligga till grund för lek och dess variation eller behöver bearbetas i lek.

2, Energi – mat, hälsa och ämnesomsättning

  • Barn som får gott om mat och näringsrik mat leker mycket
  • 􏰁Barn som är friska leker mer
  • 􏰁Individer med hög ämnesomsättning leker mer än individer med låg ämnesomsättning
  • Barn som är utvilade leker mer

Näringsrik och nyttig mat leder till friska barn. Friska barn leker. På många fritidshem ses mellanmål som ett nödvändigt ont, ett hinder i barns lek. Vilket det absolut kan vara. Däremot är det ett viktigt inslag, just för att barn ska få just denna resurs tillfredsställd. ”Den som är hungrig leker lite, eller inte alls”. Här kan det kanske vara aktuellt att föra en diskussion med de som ansvarar för mellanmålet. Kan man göra mellanmålet mer intressant och inbjudande tex?

3, Fysisk miljö – en trygg och behaglig miljö

  • Barn som känner sig hotade leker mindre
  • Barn som behöver konkurrera med andra leker mindre

Barn som leker på en liten yta och ständigt behöver konkurrera med andra om tex lekyta eller leksaker leker i regel mindre. Våra lokaler inne blir här oerhört viktiga att diskutera. På vårat fritidshem har vi ett grupprum mellan två större rum. I det har vi skapat en miljö för olika rollekar. Det som jag kan fundera över ofta är att det nu ofta är antingen tomt i rummet eller så leker barn där med stängd dörr. De blir ofta störda för att någon behöver gå igenom och leken stannar upp. Även relationer mellan barn blir här intressanta. Jag misstänker att flera av oss fritidpedagoger känner igen att barn känner sig hotade och är ständigt på sin vakt mot andra barn. Detta påverkar också barns lek, och således barns utveckling.

4, Psykosociala faktorer – motivation, lust och lekkamrater

  • Barn behöver vara motiverade för att leka (leken ska vara frivillig)
  • Barn behöver känna leklust eller vara i ett lektillstånd för att leka
  • Barn som har många lekkamrater leker mer
  • Öppna och inbjudande grupper har fler och goda lekare

Motivation och känsloläge är två delar som är viktiga för lek. Även att känna att man har kompisar att leka med. Att skapa goda relationer och att fritidshemmets organisation och grupp är öppen och tillåtande är central.

Som avslutning skriver Mikael Jensen såhär:

” En konsekvens av denna teori, och att lek är medfödd, är att vi bör ta hänsyn till lekens skörhet och skapa goda förutsättningar för lek. Göra miljöerna  trygga och stimulerande. vara observanta på barns utveckling och aktuella behov. Se till att alla har någon att leka med, det får bli en vuxen i brist på något barn. Se till att alla får näringsriktig mat, vila och en stressfri livssituation där samhället uppmuntrar till lek snarare än att göra den perifer.” (M. Jensen, Lekteorier, 2013. sid 48)

När Mikael Jensen föreläste i vår stadsdel i Göteborg frågade han efter föreläsningen:

Uppfyller ert fritids de fyra överskottsresurserna? 􏰁 Vad behöver göras och vad kan göras?

Nu ställer jag den till er. Hur ser det ut på erat fritidshem?

Enkät om Läroplanstillägget

Den första Juli trädde det nya läroplanskapitlet för fritidshem i kraft. I sociala medier har det varit ganska så tyst om detta sedan det kom. En tystnad som går att tolka på många olika sätt. Det har fått mig att undra hur ni fritidspedagoger och lärare i fritidshem verkligen anser om denna nya läroplanstext.

Jag har därför skapat en enkät som jag hoppas ska ge svar på hur ni fritidspedagoger och lärare i fritidshem uppfattar det nya läroplanskapitlet.

Enkäten finner ni här:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSe4qEkkqWf0x0tNMTWoIW5tPGQKYUIpyGF6CRT7YVjjVt9y2w/viewform

Jag kommer presentera, analysera och problematisera kring svaren här om ca en vecka.

Världens viktigaste yrke

På kvällen låter tystnaden tankarna arbeta. Jag tar på mig en varm tröja och tar mitt rykande heta te ut i trädgården bara för att få känna den sista delen av sommaren bita i mina kinder. Det har blivit kallt nu men jag står kvar för att se stjärnorna, och tänker…

Jag tänker på hur värdefull vår insats är och hur mycket kärlek och energi vi lägger på barns barndom. Vi skapar inspirerande lekarenor där barnen lockas in i sin egen fantasivärld för att aldrig vilja komma ut. Vi ger dem verktyg att pröva och använda i tuffa situationer. Vi ger förutsättningar för deras kreativitet att nå nya höjder. Vi ger i mötet med barnen dem förtroendet att lita på sin förmåga. Alla barn kan och är det så att de någon gång skulle tvivla på det så ger vi dem våra ord som lugnt och självsäkert berättar att ”just du är unik och jag finns här varje gång du tvivlar på dig själv”.

Vi delar varje glädjefylld stund de ger oss och varje ledsam stund de råkar ut för. När de är arga och besvikna tänker vi ett steg längre att det finns en anledning som vi behöver förstå. Då kan vi också möta dem där de är.

För varje kram och varje teckning de vill ge är ett behov hos dem vi tillfredsställer. De känner vårat hjärta rusa och ser hur du tacksamt tar emot det de lagt sin tid för att ge till just dig. Varje gång de skriker ditt namn och springer mot dig är ett tecken på att vi är behövda för dem.

Ingen kan ge som ett barn kan. Och vi finns där och lyssnar och ger dem vad vi tror de behöver. Vi är en stor och betydelsefull del av deras barndom.

Jag går in och stänger ute den kalla sensommarluften. Jag är glad och stolt över att jag är fritidspedagog. Det är med den känslan jag lägger mig ner i  sängen och låter natten ta mig.

img_1805

Lekens egenvärde

Idag damp ett hårt paket ner i brevlådan som jag sett fram emot att få öppna och sätta tänderna i. I paketet låg boken ”Lekteorier” av Mikael Jensen och redan 30 sidor in har jag fått uppslag som jag bara väntar att få ventilera med mina proffsiga, kloka och reflekterande kollegor. Tänkte tjuvstarta mina reflektioner […]